onsdag 29 oktober 2014

Svar från Bryssel om TTIP!

EUs talesperson för TTIP-förhandlingarna Wojtek Talko svarar i Kulturnytt på KLYS nordiska uttalande om kulturens och filmens roll i förhållande till frihandelsavtalet TTIP. 

Vi välkomnar Wojteks i viss mån lugnande besked om att EU-kommissionen även fortsättningsvis har för avsikt att skydda den kulturella mångfalden i Europa; "om till exempel Sverige vill behålla eller utöka subventioner och ekonomiskt stöd till inhemsk kultur, så kommer inte ett eventuellt frihandelsavtal att hindra det".  Det var dock ett ganska väntat svar. 

Det som väcker frågor däremot är uttalandet: ”Vi vill diskutera Spotify, vi vill prata om Netflix, Google, Amazon. De är i ärlighetens namn alla amerikanska företag, och vi i Europa har begränsade möjligheter att reglera dem. Vi kan inte försvara vår kultur här, för de undviker våra regler”. Kommer USA verkligen att ge EU och dess medlemsstater grönt ljus att införa nya nationella och regionala stödordningar för t ex svenska och nordiska konkurrenter till dessa amerikanska nättjänster? KLYS vill gärna tolka Wojteks svar som att detta skulle vara OK inom ramen för TTIP, men vi har svårt att tänka oss att USA kommer att gå med på detta utan att få något tillbaka.

Den stora frågan som KLYS tar upp i sitt brev till Cecilia Malmström svarar dock inte Wojtek på, nämligen frågan om hur undantagen för kultur, film och media bör formuleras och implementeras i TTIP. Riktlinjerna i förhandlingsmandatet är generella och svepande, och behöver enligt KLYS förtydligas i själva TTIP-avtalet.

KLYS står därför fast vid sina krav om att:
-          UNESCOs konvention till skydd för kulturell mångfald (som EU undertecknat) måste respekteras fullt ut i TTIP-förhandlingarna och att hänvisning till konventionen görs i själva TTIP-avtalet, detta för att  säkerställa och tydliggöra att nationell och regional kulturpolitik inte kommer att beröras;
-          undantaget för audiovisuella tjänster måste formuleras brett och framtidssäkrat, bl a genom att vara teknikneutralt, där onlinetjänster ska ingå; och
-          förhandlingsprocessen måste bli mer öppen och transparent, bl a genom att förhandlingsdokumenten görs tillgängliga för EU-medborgare i större utsträckning.

Vi vill i sammanhanget hänvisa till det nyligen träffade frihandelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA), där uttryckliga hänvisningar görs i själva frihandelsavtalet till Unesco-konventionen till skydd för kulturell mångfald. Den typen av explicita hänsynstaganden för kultur- och audiovisuell sektor bör införas även i TTIP.

Lyssna på inslaget här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6003578

tisdag 28 oktober 2014

Sälj inte ut kultur- och mediepolitiken, Cecilia!

KLYS har idag, tillsammans med sina nordiska systerorganisationer, gjort ett gemensamt uttalande till den nya EU-kommissionären för handel - Cecilia Malmström - med anledning av kulturens roll i frihandelsavtalet TTIP, som håller på att förhandlas fram mellan EU och USA. Läs brevet här på vår blogg:

Vi – de nordiska konstnärsråden, som tillsammans representerar nästan 100.000 yrkesverksamma kulturskapare inom olika konstområden i de nordiska länderna – vill härmed framföra vår stora oro angående de frihandelsförhandlingar som pågår mellan EU och USA i det så kallade TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership.

De nordiska konstnärsråden vädjar till dig, EU-kommissionär Cecilia Malmström, och till EU-kommissionens TTIP-förhandlare, att ta hänsyn till de skyldigheter som EU har enligt 2005 års UNESCO-konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (UNESCO-konventionen) och att säkerställa att konventionens målsättningar till fullo respekteras i förhandlingarna om TTIP.

Vi kräver att EU-kommissionen i TTIP-förhandlingarna:
·         garanterar att målsättningarna och skyldigheterna i UNESCO-konventionen till fullo respekteras i TTIP-förhandlingarna;
·         säkerställer att det inte görs några åtaganden inom den kulturella sektorn (vilken inte är uttryckligen undantagen i förhandlingarna) i det slutliga avtalet om TTIP;
·         ser till att undantaget för audiovisuella tjänster är brett och framtidssäkrat genom att vara teknik- och plattformsneutralt, där bl a onlinetjänster ingår; och
·         bidrar till att förhandlingsprocessen blir mer öppen och transparant, genom att se till att förhandlingsdokumenten görs tillgängliga för EU-medborgare i större utsträckning.

Kulturell mångfald

Syftet med UNESCO-konventionen är att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar, vilket framgår av konventionens artikel 1 (a) och artikel 4.1. I konventionens artikel 5.1 (Allmän regel om rättigheter och skyldigheter) bekräftar konventionsstaterna, däribland EUs medlemsstater, sin suveräna rätt att formulera och genomföra sin kulturpolitik och vidta åtgärder för att skydda och främja den kulturella mångfalden. Artikel 6 (Parternas rättigheter på nationell nivå) reglerar vad sådan kulturpolitik och sådana åtgärder kan inbegripa.

De nordiska konstnärsråden uppmanar TTIP-förhandlarna att respektera målsättningarna och skyldigheterna i UNESCO-konventionen och att ta särsklid hänsyn till konventionens artikel 20, som kräver att konventionsstaterna erkänner att de i god tro ska fullgöra sina skyldigheter enligt UNESCO-konventionen och alla andra fördrag i vilka de är parter. De ska därför utan att underordna UNESCO- konventionen något annat fördrag, ta hänsyn till de relevanta bestämmelserna i konventionen när de tolkar och tillämpar andra fördrag i vilka de är parter eller när de undertecknar andra internationella åtaganden, såsom exempelvis åtaganden i internationella frihandelsavtal.
Eftersom de grundläggande principerna i frihandelsavtal inklusive TTIP, såsom principer om “fritt marknadstillträde”, “nationell behandling” och “mest gynnad nation”, syftar till att minska eller helt avskaffa reglering och stödsystem som kan verka diskriminerande i de stater som är parter i ett frihandelsavtal, finns det en uppenbar risk att den kulturella mångfalden hotas i förhandlingarna om TTIP.

TTIP kan, om inte ovanstående farhågor tas på allvar, påverka nationella, regionala och lokala kulturstöd och ersättningsordningar i Europa, minska sysselsättningen inom kultur- och medieområdet och inverka negativt på europeiska upphovsrättliga system. Dessa skadliga effekter av TTIP är alla kontraproduktiva när det gäller att stärka villkoren för kulturskapare och för den kulturella sektorn i Europa.

Den kulturella och audiovisuella sektorn

Liberaliseringssträvandena i TTIP-förhandlingarna, både från den europeiska och svenska sidan, har handlat om att få till ett så brett avtal som möjligt som täcker alla sektorer i samhället, inklusive kulturella och audiovisuella tjänster. Denna strävan ifrågasattes av kulturministrar i 14 av EUs medlemsländer och av EU-parlamentet, där en stor majoritet ville att kulturella och audiovisuella tjänster uttryckligen skulle undantas från förhandlingsmandatet. Efter långa diskussioner vid EUs ministerråds möte i juni 2013, gick rådet till slut med på ett undantag för den audiovisuella sektorn tills vidare.

Punkt 9 i det mandat till TTIP-förhandlarna som EUs ministerråd beslutade om i juni 2013 (och som offentliggjordes så sent som i oktober 2014) går i rätt riktning. Vi vill genom detta gemensamma nordiska uttalande säkerställa att EU-kommissionen respekterar punkten 9 i förhandlingsmandatet och beaktar det i TTIP-förhandlingarna på det sätt som vi kräver.

Enligt de nordiska konstnärsråden behöver undantaget för audiovisuella tjänster en omsorgsfull genomlysning i TTIP-avtalet för att effektivt och långsiktigt skydda och främja den kulturella mångfalden och mediepluralismen i Europa. Vi vill understryka vikten av ett brett och framtidssäkrat undantag för audiovisuella tjänster som ska vara teknik- och plattformsneutralt, och täcka också audiovisuella tjänster som erbjuds på internet. Audiovisuella tjänster som ingår i ett paketerbjudande ska också betraktas som sådana.

Vi vill också uppmana EU-kommissionen och dess TTIP-förhandlare att säkerställa att det inte kommer att göras några åtaganden inom den kulturella sektorn – vilken inte är uttryckligen undantagen från förhandlingsmandatet – i det slutliga TTIP-avtalet. För att uppnå det behövs undantag också för kulturella tjänster i avtalet, där vi rekommenderar förhandlarna att använda sig av de ramar som sätts upp i UNESCO-konventionen. En referens till de skyldigheter som EU har i enlighet med UNESCO-konventionen bör därmed föras in redan i preambeln till TTIP-avtalet.

Transparens

Ett stort demokratiskt problem med TTIP-förhandlingarna är bristen på insyn. Hemlighetsmakeriet kring förhandlingarna bryter också mot UNESCO-konventionens artikel 11, som stadgar att konventionsstaterna ska erkänna det civila samhällets grundläggande roll när det gäller att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar och att staterna ska uppmuntra det civila samhället att aktivt delta i strävan att uppnå målen för konventionen.
Därför uppmanar de nordiska konstnärsråden EU-kommissionen och dess TTIP-förhandlare att bidra till att göra förhandlingsdokumenten tillgängliga i större utsträckning och att förbättra kommunikationen med det civila samhället om hur förhandlingarna fortskrider, för att Europas kulturskapare och medborgare ska ha tillgång till vad som diskuteras inom ramen för TTIP-förhandlingarna. En öppen och demokratisk förhandlingsprocess är avgörande för att TTIP alls ska kunna bli verklighet.

28 oktober 2014

För de nordiska konstnärsråden

Mats Söderlund, KLYS – the Swedish Council of Artists
Johm Frandsen, Council of Danish Artists
Ilkka Niemeläinen, Forum Artis - theJoint Organization of Associations of Finnish Artists
Kolbrun Halldorsdottir, BIL - Federation of Icelandic Artists
Anders Hovind, Kunstnernetverket - Norwegian Artist Network
Leif Saandvig Immanuelsen, EPI - Greenland Organization of Creative and Performing Artists
Bárður Dam, LISA - Faroese Council of Artists,
Brita Kåven, Sami Artists Council


onsdag 8 oktober 2014

Brev till Alice!

Många är vi som i dagarna kontaktar Sveriges nya kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i angelägna kultur- och konstnärspolitiska frågor. Självklart även KLYS, som representerar stora delar av det professionella kulturlivet i Sverige.

I vårt brev till Alice idag understryker vi kulturens roll för demokratins utveckling. Det är vår övertygelse att demokratin behöver ett starkt och självständigt professionellt kulturliv, och att ett sådant förutsätter en stark och självständig konstnärlig yrkeskår, med goda villkor.

KLYS ber i brevet om att få träffa Alice för att lyfta våra viktigaste frågor och för att presentera vårt kulturpolitiska program för delaktighet, jobb och trygghet i kulturen. Programmets förslag handlar bl a om hur vi genom kulturen stärker demokratin. Förslagen lägger grunden för hållbarhet inom kulturen och därmed för hållbarhet i samhället i stort.

I programmet konstaterar KLYS att kulturen inte är ett medel utan ett mål i sig. Vår vision är ett Sverige där hela samhället genomsyras av konst och kultur. Vi vill se ett kultursamhälle som kan erbjuda alla medborgare tillgång till mångfald, kvalitet och nyskapande när det gäller konst och kultur oavsett var i landet man bor och oberoende av ekonomiska möjligheter. En vital kultur är beroende av att ständigt blandas med och stötas mot nya, äldre och helt oväntade former av konstnärliga uttryck.

För att förverkliga ett samhälle där så många som möjligt kan ta del av ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud, samtidigt som jobb och trygghet skapas inom kultursektorn, krävs en politik med tydligt fokus på kulturskaparnas villkor, den konstnärliga friheten, kulturen på nätet samt kulturens finansiering.

Till Alice säger vi därför: Om du menar allvar med att främja demokratin och skapa hållbarhet inom kulturen,
1        
      - bygg ut den kulturella infrastrukturen för professionella kulturskapare i syfte att främja konstnärligt skapande och öka människors delaktighet i konsten och kulturen

2       - modernisera trygghets- och skattesystemen och anpassa dem till konstnärlig verksamhet. Höj också kompetensen hos myndigheter och offentliga organ på nationell, regional och lokal nivå angående kulturskapares villkor.

3       - stärk avtalsställningen för kulturskapare, och ge deras organisationer lagstadgad rätt att förhandla kollektivt om upphovsrätt på sina respektive konstområden.

4       - ta ett tydligt offentligt ansvar och utverka ett rejält ekonomiskt tillskott för att långsiktigt kvalitetssäkra den kulturella infrastrukturen och de professionella kulturskaparnas delaktighet i samverkansmodellen.

5       - försvara den konstnärliga friheten högt och tydligt genom att främja en stark yttrandefrihet och genom att se till att principen om armlängds avstånd används i både   offentlig och privat anslagsgivning, inom alla konstområden såväl på nationell, regional som lokal nivå.

6      -  utveckla kulturpolitiska strategier på nätet och främja legala digitala tjänster som erbjuder mångfald, bredd och kvalitet.

7       - utöka kraftfullt den offentliga kulturbudgeten och modernisera systemen för anslag, som garanterar att kulturen inte halkar efter kostnads- och löneutvecklingen i samhället.

Goda villkor för kulturskapare är en förutsättning för verklig demokrati!