KLYS har idag, tillsammans med sina nordiska systerorganisationer, gjort ett gemensamt uttalande till den nya EU-kommissionären för handel - Cecilia Malmström - med anledning av kulturens roll i frihandelsavtalet TTIP, som håller på att förhandlas fram mellan EU och USA. Läs brevet här på vår blogg:
Vi – de nordiska konstnärsråden, som tillsammans representerar
nästan 100.000 yrkesverksamma kulturskapare inom olika konstområden i de
nordiska länderna – vill härmed framföra vår stora oro angående de
frihandelsförhandlingar som pågår mellan EU och USA i det
så kallade TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership.
De nordiska konstnärsråden vädjar till dig, EU-kommissionär
Cecilia Malmström, och till EU-kommissionens TTIP-förhandlare, att ta hänsyn till de skyldigheter
som EU har enligt 2005 års UNESCO-konvention om skydd för och främjande av
mångfalden av kulturyttringar (UNESCO-konventionen) och att säkerställa att
konventionens målsättningar till fullo respekteras i förhandlingarna om TTIP.
Vi kräver att EU-kommissionen i TTIP-förhandlingarna:
·
garanterar att målsättningarna och skyldigheterna i UNESCO-konventionen
till fullo respekteras i TTIP-förhandlingarna;
·
säkerställer att det inte görs några åtaganden inom den kulturella sektorn
(vilken inte är uttryckligen undantagen i förhandlingarna) i det slutliga
avtalet om TTIP;
·
ser till att undantaget för audiovisuella tjänster är brett och framtidssäkrat
genom att vara teknik- och plattformsneutralt, där bl a onlinetjänster ingår;
och
·
bidrar till att förhandlingsprocessen blir mer öppen och transparant, genom
att se till att förhandlingsdokumenten görs tillgängliga för EU-medborgare i
större utsträckning.
Kulturell mångfald
Syftet med UNESCO-konventionen är att skydda och främja
mångfalden av kulturyttringar, vilket framgår av konventionens artikel 1 (a)
och artikel 4.1. I konventionens artikel 5.1 (Allmän regel om rättigheter och skyldigheter) bekräftar
konventionsstaterna, däribland EUs medlemsstater, sin suveräna rätt att
formulera och genomföra sin kulturpolitik och vidta åtgärder för att skydda och
främja den kulturella mångfalden. Artikel 6 (Parternas
rättigheter på nationell nivå) reglerar vad sådan kulturpolitik och sådana
åtgärder kan inbegripa.
De nordiska konstnärsråden uppmanar TTIP-förhandlarna att
respektera målsättningarna och skyldigheterna i UNESCO-konventionen och att ta särsklid
hänsyn till konventionens artikel 20, som kräver att konventionsstaterna erkänner att de i god tro ska fullgöra
sina skyldigheter enligt UNESCO-konventionen och alla andra fördrag i vilka de
är parter. De ska därför utan att underordna UNESCO- konventionen något annat
fördrag, ta hänsyn till de relevanta bestämmelserna i konventionen när de tolkar
och tillämpar andra fördrag i vilka de är parter eller när de undertecknar
andra internationella åtaganden, såsom exempelvis åtaganden i internationella
frihandelsavtal.
Eftersom de grundläggande principerna i frihandelsavtal
inklusive TTIP, såsom principer om “fritt marknadstillträde”, “nationell
behandling” och “mest gynnad nation”, syftar till att minska eller helt
avskaffa reglering och stödsystem som kan verka diskriminerande i de stater som
är parter i ett frihandelsavtal, finns det en uppenbar risk att den kulturella
mångfalden hotas i förhandlingarna om TTIP.
TTIP kan, om inte ovanstående farhågor tas på allvar,
påverka nationella, regionala och lokala kulturstöd och ersättningsordningar i
Europa, minska sysselsättningen inom kultur- och medieområdet och inverka
negativt på europeiska upphovsrättliga system. Dessa skadliga effekter av TTIP är
alla kontraproduktiva när det gäller att stärka villkoren för kulturskapare och
för den kulturella sektorn i Europa.
Den kulturella och audiovisuella sektorn
Liberaliseringssträvandena i TTIP-förhandlingarna, både
från den europeiska och svenska sidan, har handlat om att få till ett så brett
avtal som möjligt som täcker alla sektorer i samhället, inklusive kulturella
och audiovisuella tjänster. Denna strävan ifrågasattes av kulturministrar i 14 av
EUs medlemsländer och av EU-parlamentet, där en stor majoritet ville att
kulturella och audiovisuella tjänster uttryckligen skulle undantas från
förhandlingsmandatet. Efter långa diskussioner vid EUs ministerråds möte i juni
2013, gick rådet till slut med på ett undantag för den audiovisuella sektorn
tills vidare.
Punkt 9 i det mandat till
TTIP-förhandlarna som EUs ministerråd beslutade om i juni 2013 (och som
offentliggjordes så sent som i oktober 2014) går i rätt riktning. Vi vill genom
detta gemensamma nordiska uttalande säkerställa att EU-kommissionen respekterar
punkten 9 i förhandlingsmandatet och beaktar det i TTIP-förhandlingarna på det
sätt som vi kräver.
Enligt de nordiska konstnärsråden behöver undantaget för
audiovisuella tjänster en omsorgsfull genomlysning i TTIP-avtalet för att effektivt
och långsiktigt skydda och främja den kulturella mångfalden och mediepluralismen
i Europa. Vi vill understryka vikten av ett brett och framtidssäkrat undantag
för audiovisuella tjänster som ska vara teknik- och plattformsneutralt, och
täcka också audiovisuella tjänster som erbjuds på internet. Audiovisuella
tjänster som ingår i ett paketerbjudande ska också
betraktas som sådana.
Vi vill också uppmana EU-kommissionen och dess
TTIP-förhandlare att säkerställa att det inte kommer att göras några åtaganden
inom den kulturella sektorn – vilken inte är uttryckligen undantagen från
förhandlingsmandatet – i det slutliga TTIP-avtalet. För att uppnå det behövs
undantag också för kulturella tjänster i avtalet, där vi rekommenderar
förhandlarna att använda sig av de ramar som sätts upp i UNESCO-konventionen. En
referens till de skyldigheter som EU har i enlighet med UNESCO-konventionen bör
därmed föras in redan i preambeln till TTIP-avtalet.
Transparens
Ett stort demokratiskt problem med TTIP-förhandlingarna
är bristen på insyn. Hemlighetsmakeriet kring förhandlingarna bryter också mot UNESCO-konventionens
artikel 11, som stadgar att konventionsstaterna ska erkänna
det civila samhällets grundläggande roll när det gäller att skydda och främja
mångfalden av kulturyttringar och att staterna ska uppmuntra det civila
samhället att aktivt delta i strävan att uppnå målen för konventionen.
Därför uppmanar de nordiska konstnärsråden
EU-kommissionen och dess TTIP-förhandlare att bidra till att göra
förhandlingsdokumenten tillgängliga i större utsträckning och att förbättra
kommunikationen med det civila samhället om hur förhandlingarna fortskrider,
för att Europas kulturskapare och medborgare ska ha tillgång till vad som diskuteras
inom ramen för TTIP-förhandlingarna. En öppen och demokratisk
förhandlingsprocess är avgörande för att TTIP alls ska kunna bli verklighet.
28 oktober 2014
För de nordiska konstnärsråden
Mats Söderlund, KLYS – the Swedish Council of Artists
Johm Frandsen, Council of Danish Artists
Ilkka Niemeläinen, Forum Artis -
theJoint Organization of Associations of Finnish Artists
Kolbrun
Halldorsdottir, BIL - Federation of Icelandic Artists
Anders Hovind, Kunstnernetverket - Norwegian
Artist Network
Leif Saandvig Immanuelsen, EPI - Greenland Organization of Creative and
Performing Artists
Bárður Dam, LISA - Faroese
Council of Artists,
Brita Kåven, Sami Artists Council
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar