What happens in Almedalen does not stay in Almedalen

Almedalsveckan är inte slut - men vi på KLYS vill avlägga rapport om några speciellt intressanta evenemang vi varit med om under den intensiva veckan i Visby. 

Måndagen rivstartade med ett angeläget samtal om konstnärlig kvalitet som arrangerades av Konstnärsnämnden på Länsteatern.  Mats Söderlund, KLYS ordförande, kopplade begreppet till den pågående diskussionen om kulturmannen och fick stort medhåll från publiken: Under en lång lång lång tid har vita män premierat varandras estetik. 

Från vänster: Ida Lundén, tonsättare och ordförande i Konstnärsnämndens arbetsgrupp för musik, Mats Söderlund, poet och ordförande KLYS, Magnus Aspegren, vd för Riksteatern, Gunilla Kindstrand, journalist, chefredaktör och ordförande för Konstnärsnämndens styrelse och Ann Larsson, direktör för Konstnärsnämnden.

Alla i panelen var överens om att konstnärlig kvalitet är ett svårdefinierat begrepp. KLYS kommer att fortsätta fokusera på hur kulturpolitiken – på statlig, regional och kommunal nivå - förhåller sig till kvalitetsbegreppet och hur kvalitetsaspekten påverkar landets kulturskapare under 2014.

Läs här om hur SVT rapporterade från samtalet.



På tisdagen fick nyfikna höra representanter från de politiska ungdomsförbunden tala om vilken kulturpolitik de vill se i framtiden, och hur de ser på samhällets roll och ansvar för att genomföra denna. 

Moderatorer: Lars Anders Johansson, kulturansvarig Timbro och Boa Ruthström, chef Arena Idé.

Stödet för en stark upphovsrätt var svagt (förutom hos Kristdemokratiska Ungdomsförbundet) och här ser KLYS ett stort behov av att förmedla kunskap om kulturskaparnas villkor till förbunden - snarast!

Se hela utfrågningen här!

Den festliga höjdpunkten på Almedalsveckan var för KLYS del att arrangera talarstafetten och minglet med Sveriges kulturskapare på tisdagen. Redan när festen började kl 17.30 så var lokalen full, under den rappa talarstafetten klämde sig ytterligare några åhörare in för att lyssna till bl a Mats Söderlund, poet (ordförande KLYS – Sveriges Kulturskapare), Alfons Karabuda, kompositör (ordförande SKAP), Ulrica Widsell, journalist (vice ordförande SJF) och Anna Carlson, skådespelare (ordförande Teaterförbundet).

 

För att se bilder från festen - gå in på vårt instagramkonto (http://instagram.com/klys59)

Vi vill också passa på att tacka alla er som kom - det var fantastiskt kul att få hänga med er!

På onsdagen deltog Mats Söderlund i två samtal på förmiddagen: det första handlade om kulturskparnas villkor och i panelen satt bl a Stina Oscarson,  Sara Abdollahi, Lars Anders Johansson och Gunnar Ardelius. Under samtalet framgick att upphovsrätten - återigen - är en av de stora knäckfrågorna för kulturskaparna och att utmaningarna inom området är stora.

moderator och inte med på bild: Zandra Thuvesson

Lite senare deltog Mats i ett samtal om nolltoleransen mot graffiti som KLYS arrangerade tillsammans med Graffitifrämjandet och Studiefrämjandet. 

Se det inspelade samtalet här (del 1) och här (del 2)

På onsdagen bevakade KLYS medlemsorganisationen KRO/KIFs seminarium Från konstsoffan till heta stolen – samtal med Lars Ohly (V) och Gunilla C Carlsson (S) om den samtida konstens myter och villkor.

Så här skrev KRO/KIF på efter samtalet: Under dagens konstpolitiska grillning kom Gunilla Carlsson (S), kulturpolitisk talesperson, med ett nytt besked: "KRO/KIF vill se en nationell strategi för bild- och formkonsten och jag har lyssnat, vi har vänt i frågan och ska arbeta för att en sån tas fram". Lars Ohly (V), kulturpolitisk talesperson: "För alla statliga medel som det byggs för ska enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning användas. Vi vill se ett avtal med SKL för att kommuner och landsting ska tillämpa 1%-regeln och vi vill se ett stimulanspaket för att få mer offentlig konst i samhället."

Bra jobbat, säger vi på KLYS!

På torsdagen arrangerade KRO/KIF även ett seminarium som handlade om 1%-regeln och hur vi skapar fler konstnärliga och attraktiva miljöer. Tyngdpunkten låg på hur man regionalt tar ansvar för att regeln efterlevs och hur man praktiskt går till väga: "Alla fyra riksdagsledamöterna var intresserade av att det tas fram en handbok för arbetet med enprocentsregeln och den offentliga konsten. Den skulle vara ett stöd till både konstnärer och upphandlare och innehålla riktlinjer, beskrivning av metoder, processer och goda exempel samt avtals- och budgetmallar." Läs mer KRO/KIFs fb-sida!

Debatt-SM! Vem vann torsdagens tävling i att argumentera för sin kulturpolitiska åsikt? 

Läs Svensk Scenkonst sammanfattning här och se hela debatten här!

Vi gratulerar naturligtvis vinnaren!

Vill du läsa mer om Almedalen rekommenderar vi dig att även kolla in SKAPs utmärkta sammanfattning av årets kulturhändelser i Visby - läs den här!

Vi önskar er alla en härlig sommar! 

För KLYS

Andrea Redmer

Next stop Almedalen

Klart KLYS är i Almedalen i år!
Följ oss under måndagen, tisdagen och onsdagen då vår ordförande, poeten och författaren  Mats Söderlund, deltar i flera debatter om konstnärlig kvalitet, graffiti, mångfald och upphovsrätt.

På måndagen den 30 juni kl 15.15 deltar KLYS ordförande i seminariet Behovet av kvalitetsbegreppet inom kulturpolitiken, som arrangeras av Konstnärsnämnden på Länsteatern.

Hur förhåller sig kulturpolitiken – på statlig, regional och kommunal nivå - till kvalitetsbegreppet? Och vilken betydelse har kvalitetsbegreppet för att främja kulturell infrastruktur och regional mångfald? Hur påverkar kvalitetsaspekten landets kulturskapare och vad innebär den för deras möjligheter att kunna utveckla sitt konstnärskap? Används kvalitetsbegreppet och konstnärlig kvalitet inom kulturpolitiken synonymt?

Övriga medverkande: Magnus Aspegren, vd för Riksteatern, Ida Lundén, tonsättare och ordförande i Konstnärsnämndens arbetsgrupp för musik.

Värdar för samtalet är Gunilla Kindstrand, journalist, chefredaktör och ordförande för Konstnärsnämndens styrelse och Ann Larsson, direktör för Konstnärsnämnden.

KLYS manifest

På tisdagen den 1 juli kl 18.00 är alla välkomna till KLYS talarstafett om mångfald och upphovsrätt på Östersjöns Författar- och översättarcentrum, Uddens gränd 3. Talar gör:

Mats Söderlund, poet (ordförande KLYS – Sveriges Kulturskapare),

Katarina Jönsson Norling, bildkonstnär (ordförande KRO),

Alfons Karabuda, kompositör (ordförande SKAP),

Ulrica Widsell, journalist (vice ordförande SJF),

Håkan Bjerking, filmregissör

Susin Lindblom, författare (förbundsdirektör Dramatikerförbundet)

Martin Q Larsson, tonsättare (ordförande FST),

Anna Carlson, skådespelare (ordförande Teaterförbundet),

Gunnar Ardelius, författare (ordförande Författarförbundet),

Talarstafetten ackompanjeras av ett mingel i samma lokaler som pågår till 19.30.

KLYS manifest

På onsdagen den 2 juli debatterar Mats Söderlund tillsammans med bl a Stina Oscarsson och Daniel Suhonen om kulturskaparnas villkor i samtalet Vilken kultur måste vi våga kräva för att överleva? Modererar gör Zandra Thuvesson, kulturpolitisk strateg på Sveriges Författarförbund, och samtalet äger rum kl 09.30 på Hedbergs bok och musikkafe, Södra Kyrkogatan 4 B. Arrangörer är KLYS, tankesmedjan Katalys och Sveriges Författarförbund.

Lite senare samma dag, kl 11.00, arrangerar KLYS tillsammans med Graffitifrämjandet och Studieförbundet ett samtal om nolltoleransen mot graffiti: Nolltoleransen mot graffiti – vad händer efter valet? Ett samtal i exil. Medverkar gör bl a KLYS ordförande Mats Söderlund och Roger Mogert, oppositionsborgarråd Stockholm (S), och Per Ankersjö, statsmiljöborgarråd Stockholm (C).

Vi kommer självklart att bevaka och rapportera från en hel del andra arrangemang - inte minst från våra medlemsorganisationers seminarier och debatter.
För en snabb översikt av dessa - kolla här.

Vi ses i Almedalen!

KLYS kansli

Ungdomsförbunden trampar snett igen!

I en debattartikel i Expressen den 11 juni skriver ni - företrädare för sex politiska ungdomsförbund - att ni vill ”skrota kassettbandsskatten”, och trampar därmed snett igen. Senast ni skrev den här artikeln var i Aftonbladet den 29 november 2013. Då hoppades jag att ni menade vad ni skrev, att ni ville modernisera ersättningssystemen, underlätta utvecklingen och samtidigt se till att kulturskapare får betalt för sina verk. I så fall står vi på samma sida, skrev jag. Nu verkar det som om det mest innovativa ni kan komma på fortfarande är att ni vill slippa betala.

Jag har ett förslag. Lobba istället för att kulturskapare får del av de vinster som internetleverantörer, kabelteveoperatörer och andra mediejättar gör. Bolagsjättarna tjänar hundratals miljoner både på era och mina, våra konstnärliga verk. Det är både logiskt och rimligt att de tar ett större ansvar för innehållet på nätet och för finansieringen av kulturen. En del av de vinster i miljardklassen som konstnärligt skapande står för i den digitala underhållningsindustrin bör på upphovsrättslig grund gå tillbaka till alla oss som faktiskt skapar. Men sluta att lobba för teknikjättarnas vinstmarginaler.

Jag bjuder härmed in er till KLYS, så ska vi berätta hur ersättningarna fungerar i praktiken, hur användandet mäts, hur ersättningarna räknas ut, hur de förhandlas, vilka de går till, hur de används osv. Då kanske ni kan skriva en annan artikel nästa gång.  Nu är det bara ”kassettbandsbolagen” som jublar.

Nu mer än någonsin behövs kulturskapare som kan spegla och problematisera samhället, demokratin, medborgarskapet, vad det innebär att vara människa, arbetare, man, kvinna, fattig eller politiker. Men vi vet att otrygga ekonomiska system både skapar en snedrekrytering till kulturyrkena, och gör kulturskapare försiktigare. För att våga vara så kritiska och obekväma som samhället innerst inne behöver, måste det finnas en grundtrygghet bl a i form av en rättvis upphovsrätt, som gör att vi som kulturskapare kan ta både konstnärliga, sociala och ekonomiska risker. 

Digitaliseringen av kulturens arenor och distributionen rycker undan vår försörjning. Låt oss ta armkrok istället, så ordnar vi det tillsammans. Det finns större och roligare visioner att kämpa för än att teknikbolagen ska få öka sina vinster. Vi kan väl bestämma en dag?

Mats Söderlund, poet och författare samt ordförande i KLYS – Sveriges kulturskapare

Fattade mångfald

Det händer ibland att man är med om ögonblick, drabbas av kultur, möter människor, som man sedan med lätthet bär med sig vidare genom livet. Under KLYS mångfaldskonferens fick jag uppleva flera sådana möten. Ny kunskap, nya insikter, nya minnen.

KLYS ordförande Mats Söderlund
Foto: Lovisa Vasilou

Att bevara och stärka mångfalden av kulturella uttryck är ett ansvar för var och en av oss och en framgångsfaktor för hållbar utveckling i alla samhällen. Både regionaliseringen och internationaliseringen av kulturen ställer nya krav på oss som är verksamma inom kultursektorn och de kreativa näringarna. 

Fattas mångfald? Fattas tolerans? Fattas jämlikhet? Fattas demokrati?

Poeten Athena Farrokhzad
Foto: Lovisa Vasilou

För mig är kulturell mångfald svaret på många frågor. Ett slags facit. Jag skulle säga att vi lever i ett samhälle som på djupet präglas av kulturell mångfald, även om det inte alltid märks. Vi är bättre på att odla den än många länder. Sämre än många. Vi är världsledande när det kommer till kulturkonsumtion. Frågan är, har vi en mångfald som speglar vilka vi är och vilka vi vill vara. Har vi en kulturpolitik värdig vår självbild?

Konferensen spelades in av UR Samtiden och kommer att sändas och finnas tillgänglig på deras webb i september.

Tillsammans gav våra talare en komplicerad bild av vad kulturell mångfald kan vara och hur Unescos mångfaldskonvention kan ha betydelse både som ett normativt instrument, en text som i första hand har sin verkan genom de värderingar den uttrycker, och som ett konkret verktyg för kulturskapare och deras organisationer för att driva förändring. De länder som skrivit under konventionen har förbundit sig att driva en kulturpolitik som skyddar och främjar den kulturella mångfalden, människors tillgång till och möjlighet att utöva kultur.

Den fråga vi behöver ställa oss är om vi har en kulturpolitik som når upp till andemeningen i konventionen.

Amelie von Zweigbergk, Lawen Mohtadi, Athena Farrokhzad, Håkan Bjerking, Henrik Arnstad, Ola Öhlin, Marion Hauge-Lindberg, Kennet Johansson och Frida Röhl talade utifrån sina respektive perspektiv. Med skarpa fakta, brinnande historia, geniala analyser, mobiliserande poesi och ljungande brandtal eldades åhörarna till diskussion och reflektion. Alexandra Pascalidou guidade oss proffsigt och inspirerande genom dagen. Pressade och peppade oss till att tänka ett steg till, göra en reflektion ytterligare. 

Om jag ska försöka sammanfatta någon slags slutsats av konferensen så lutar jag mig mot en formulering av författaren och historikern Henrik Arnstad, som han bidrog med tidigt under dagen. Ungefär så här: vi lever redan i en värld djupt präglad av mångfald, all kultur är i grunden mångfaldig. Hur det visar sig och hur vi tar tillvara mångfalden kan förbättras. Men låt ingen lura dig att tro att motsatsen skulle vara sann. Den är inte ens möjlig. Påstår någon det så ljuger de.

Historikern Henrik Arnstad.
Foto: Michelle Voon.

Efter konferensen fick alla talare och deltagare nöjet att se Suzanne Ostens avskedsföreställning på Unga Klara: Lammungarnas fest, en surrealistisk teaterföreställning som utforskar och utmanar kreativitetens möjligheter. En historia om en ung kvinnas försök att hitta sig själv, också i sina mer motbjudande sidor, och om kreativitetens eviga källor. En perfekt avrundning efter en heldag med samtal,  eftertanke och reflektion kring konstens och konstnärernas villkor.

Har du koll på kulturell mångfald?

Imorgon den 21 maj är det internationella mångfaldsdagen. Det firar KLYS genom att arrangera en heldagskonferens på temat kulturell mångfald - Mångfaldskonferensen 2014 - på Unga Klara i Stockholm. På konferensen kommer vi att reda ut vad mångfald inom kulturen innebär och diskutera begreppet mångfald utifrån olika perspektiv. Målsättningen är att få en tydligare bild av kulturell mångfald, varför den är viktig och hur vi stärker den.

Men hur ser kulturskaparna i KLYS på kulturell mångfald och hur berörs yrkesverksamma kulturskapare av den?

Inom alla KLYS verksamhetsområden (upphovsrätt, kultur-och mediepolitik, trygghetssystem m m) är främjande av kulturell mångfald en ledstjärna i arbetet. Mångfald inom kulturområdet på alla nivåer gynnar såväl de konstnärligt yrkesverksamma, som de som tar del av konst och kultur. En mångfald av konst- och kulturyttringar förutsätter mångfald avseende allt ifrån etnicitet, språk, kön, ålder, klass, sexuell läggning, till yrkes- och utbildningserfarenheter. Kulturell mångfald är i grunden en fråga om demokrati, yttrandefrihet och jämlikhet, och någonting som berikar oss alla.

Att uttrycka sig genom konsten är en fundamental mänsklig rättighet. Varje konstnärligt uttryck är unik och en viktig del av det samhälle vi lever i. Resultatet av konstnärligt skapande kan inte likställas med vanliga varor och tjänster utan har en särskild dimension. Marknadskrafterna kan inte ensamma garantera kulturell mångfald, vare sig lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt.

Goda möjligheter för konstnärligt yrkesverksamma att verka och utvecklas i sitt konstnärskap utgör en förutsättning för en verklig kulturell mångfald. Med goda villkor för professionella kulturskapare menar vi ett fungerande socialt trygghetssystem för dessa yrkesgrupper, en upphovsrätt som står på kulturskaparnas sida, tillgång till kompetensutveckling för kulturskapare och en generös offentlig konstnärspolitik.

En verklig kulturell mångfald kräver också att alla barn och unga har tillgång till konst och kultur och att alla har lika tillgång till konstnärliga utbildningar oavsett bakgrund. Det vi vill uppnå är mångfald såväl bland kulturskapare och kulturyttringar, som i publiken och bland de som tar del av konsten och kulturen.

2005 antog Unescos medlemsländer en konvention till skydd för kulturell mångfald (Konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar). Konferensen imorgon kommer att ta sitt avstamp i denna konvention och dess definition av kulturell mångfald, som lyder så här;

"De många olika former genom vilka grupper och samhällen uttrycker sin kultur. Dessa yttringar sprids inom grupper och samhällen och mellan dem. Den kulturella mångfalden visar sig inte bara i de olika former genom vilka mänsklighetens kulturarv yttrar sig, berikas och förmedlas tack vare mångfalden av kulturyttringar, utan också genom olika sätt för konstnärligt skapande, produktion, spridning, distribution och nyttjande, oavsett de medel och den teknik som används."

Mångfaldsfrågorna är nu viktigare och mer aktuella än någonsin när främlingsfientliga partier stärker sina positioner, inte bara i Sverige utan runt om i Europa, inför det stundande EU-parlamentsvalet. Morgondagens konferens är därför ett vältajmat led i KLYS ständiga arbete med att främja mångfald, mänskliga rättigheter och demokrati inom kulturen och i samhället i stort!

Har du koll på kulturell infrastruktur?

I förra veckan träffade KLYS Stockholms oppositionsborgarråd Roger Mogert (s) för en workshop om kulturella och kreativa näringar. KLYS fick då möjlighet att lyfta våra viktigaste frågor inför valet ur ett kommunalt perspektiv. Vårt främsta budskap till Mogert  var att kulturpolitiken i Stockholm bör fokusera på och främja villkoren för kärnan i de kulturella och kreativa näringarna, nämligen de yrkesverksamma kulturskaparna. Ett begrepp som återkom flera gånger under diskussionen i workshopen var "kulturell infrastruktur".

Den första punkten i KLYS kulturpolitiska manifest 2014 handlar om att vi från KLYS vill se en utbyggnad av den kulturella infrastrukturen för professionella kulturskapare, i syfte att främja konstnärligt skapande och öka människors delaktighet i konsten och kulturen.

Men vad menas egentligen med kulturell infrastruktur och vad läser KLYS in i begreppet?

Ur ett kulturskaparperspektiv utgör den kulturella infrastrukturen i första hand den struktur som behövs för att konstnärligt skapande ska komma till stånd och utvecklas. Det handlar bl a om lokaler till rimliga priser för fria teater- och musikgrupper, rep- och konsertlokaler, verkstäder och ateljéer för bildkonstnärer, träningslokaler, skrivarlyor, inspelningsstudios, residens, inkubatorer, stipendier och andra stödfunktioner för kulturskapare. Kulturinstitutioner och andra fasta nav av t ex orkestrar och ensembler ingår naturligtvis i den kulturella infrastrukturen för kulturskapare, men även möjligheter till utbildning och kompetensutveckling inom kulturområdet såsom det lyckade projektet Kulturkraft Stockholm för scen- och musikområdet som skapat nya jobb och nätverk på kulturområdet i Stockholm.

Ur ett bredare kulturpolitiskt perspektiv där medborgarperspektivet väger tyngre ingår i den kulturella infrastrukturen bl a alla de institutioner och verksamheter som finns för att tillgängliggöra kultur till allmänheten; bibliotek och arkiv, kulturskolan, biografer, teatrar och konsertlokaler, kulturhus, gallerier, museer o s v. Här är fokus att så många som möjligt ska få ta del av konst och kultur.

De båda perspektiven samspelar dock och förutsätter varandra på så sätt att tillgång till konst och kultur som präglas av mångfald, kvalitet och nyskapande kräver en väl utbyggd infrastruktur för det konstnärliga skapandet. 

Har du koll på konstnärlig kvalitet och förnyelse?

Nu på lördag är det Kulturnatt i Stockholm. Meningen är att vi ska få uppleva konst och kultur genom vernissager, teaterföreställningar, konserter, nattöppna museer, fotoutställningar m m och på så sätt upptäcka staden och kulturen ur ett nytt perspektiv.

Många, både kulturkonsumenter och kritiker, försöker ofta bedöma om t ex en kulturupplevelse är bra eller dålig, nyskapande eller traditionell, riktar sig till en bred publik eller är "svår" och klassas som mer svårtillgänglig. Här halkar vi in på nästa begrepp i vår serie Har du koll? - nämligen konstnärlig kvalitet och förnyelse.

Begreppet konstnärlig kvalitet är ett dynamiskt och vittförgrenat begrepp som vi på KLYS menar aldrig kommer att få, och inte heller bör få, en helt fast definition. Vi tycker att det är bra att kvalitetsbegreppet problematiseras och att debatten om konstnärlig kvalitet är levande och mångfacetterad.

Centralistiska och traditionella uppfattningar om vad kvalitet är kan ta sig oönskade diskriminerande uttryck som missgynnar mångfald och konstnärlig frihet. Det måste alltså ständigt föras en diskussion kring ur vilka aspekter kvalitet ska bedömas.

Ur broschyren "Samverkansmodellen"

Konstnärlig förnyelse utgör en förutsättning för kulturell förnyelse. En seriöst menad kulturpolitik måste ta avstamp i en högre värdering av det konstnärliga arbetet i Sverige. Kulturpolitikens uppgift att möjliggöra konstnärlig förnyelse handlar därmed till stor del om de grundläggande ekonomiska och sociala villkoren för de konstnärliga yrkesutövarna. Samhällets insatser måste garantera både enskilda och grupper av kulturskapare möjligheter att under en viss tid kunna inrikta sig på experiment och förnyelse.

KLYS vill betona att konstnärlig förnyelse inte enbart handlar om några speciella experiment i en smal sektor av verksamheten, utan utgör en grund för hela den konstnärliga verksamheten för varje enskild kulturskapare.

Även om begreppen konstnärlig kvalitet och förnyelse är svårdefinierade är de likafullt av yttersta vikt i den kultur- och konstnärspolitiska praktiken, för att garantera mångfald och professionalitet i kulturutbudet!