Har du koll på kulturell infrastruktur?

I förra veckan träffade KLYS Stockholms oppositionsborgarråd Roger Mogert (s) för en workshop om kulturella och kreativa näringar. KLYS fick då möjlighet att lyfta våra viktigaste frågor inför valet ur ett kommunalt perspektiv. Vårt främsta budskap till Mogert  var att kulturpolitiken i Stockholm bör fokusera på och främja villkoren för kärnan i de kulturella och kreativa näringarna, nämligen de yrkesverksamma kulturskaparna. Ett begrepp som återkom flera gånger under diskussionen i workshopen var "kulturell infrastruktur".

Den första punkten i KLYS kulturpolitiska manifest 2014 handlar om att vi från KLYS vill se en utbyggnad av den kulturella infrastrukturen för professionella kulturskapare, i syfte att främja konstnärligt skapande och öka människors delaktighet i konsten och kulturen.

Men vad menas egentligen med kulturell infrastruktur och vad läser KLYS in i begreppet?

Ur ett kulturskaparperspektiv utgör den kulturella infrastrukturen i första hand den struktur som behövs för att konstnärligt skapande ska komma till stånd och utvecklas. Det handlar bl a om lokaler till rimliga priser för fria teater- och musikgrupper, rep- och konsertlokaler, verkstäder och ateljéer för bildkonstnärer, träningslokaler, skrivarlyor, inspelningsstudios, residens, inkubatorer, stipendier och andra stödfunktioner för kulturskapare. Kulturinstitutioner och andra fasta nav av t ex orkestrar och ensembler ingår naturligtvis i den kulturella infrastrukturen för kulturskapare, men även möjligheter till utbildning och kompetensutveckling inom kulturområdet såsom det lyckade projektet Kulturkraft Stockholm för scen- och musikområdet som skapat nya jobb och nätverk på kulturområdet i Stockholm.

Ur ett bredare kulturpolitiskt perspektiv där medborgarperspektivet väger tyngre ingår i den kulturella infrastrukturen bl a alla de institutioner och verksamheter som finns för att tillgängliggöra kultur till allmänheten; bibliotek och arkiv, kulturskolan, biografer, teatrar och konsertlokaler, kulturhus, gallerier, museer o s v. Här är fokus att så många som möjligt ska få ta del av konst och kultur.

De båda perspektiven samspelar dock och förutsätter varandra på så sätt att tillgång till konst och kultur som präglas av mångfald, kvalitet och nyskapande kräver en väl utbyggd infrastruktur för det konstnärliga skapandet. 

Bildning som maktmedel - är kultur det nya kapitalet?

KLYS ingår sedan ett antal år tillbaka i det kulturpolitiska nätverket Koalition för kulturdebatt, som under våren arrangerar debattserien Kulturval 14 i samarbete med Kulturhuset. Ikväll äger seriens tredje debatt rum och inleds med en utfrågning av miljöpartiets språkrör Gustaf Fridolin.

Temat för kvällens debatt är bildning som maktmedel. Är yrkesverksamma kulturskapare egentligen tongivande makthavare? Statistiken visar att yrkesverksamma kulturskapare har en högre utbildning än den genomsnittlige medborgaren. Hur använder man sig av ett kulturellt kapital – d v s kunskap och erfarenheter  - när kapitalet bara fungerar som värde om det tillskrivs ett värde av andra? Kan man vara mäktig fast ingen annan tycker det?

I kvällens debatt deltar Calle Nathanson, vd på Folkets Hus och Parker, Majsa Allelin, doktorand i socialt arbete vid Göteborg universitet, Roland Poirier Martinsson, debattör och fil dr i teoretisk filosofi, Dilsa Demirbag-Sten, författare och journalist, under ledning av moderatorerna America Vera-Zavala och Lars Anders Johansson.

Plats: Kulturhuset, Studion. Tid: Måndag 10 mars kl 18.00 - 19.30. Fri entré. Vi ses!

Fortsätt hålla koll på vår blogg  - läs och diskutera våra kommentarer till debattserien. Och om du inte redan har gjort det – läs vårt ”Manifest 2014” där förverkligandet av ett kultursamhälle spelar en viktig roll för att förbättra professionella kulturskapares villkor.

KLYS möter kulturutskottet!

Igår kväll presenterade KLYS ordförande Mats Söderlund valmanifestet för riksdagens kulturutskott. Även manusförfattaren Camilla Ahlgren (ordförande Sveriges Dramatikerförbund), tonsättaren Martin Q Larsson (ordförande FST) och fotografen Lotta Schwarz (ordförande för Svenska Fotografers Förbund), berättade om hur just deras konstnärskap utmärker sig och vilka förutsättningar och processer som är viktiga i deras arbete.

Efter presentationen i Folkoperans fantastiska foajé fanns det möjlighet att samtala kring kulturpolitiska frågor. På plats fanns kulturskapare och andra representanter från KLYS medlemsorganisationer som tog tillfället i akt att diskutera med våra folkvalda. Ämnena handlade huvudsakligen om kulturskaparnas villkor, såsom upphovsrätt och social trygghet, och kulturutskottet visade stort intresse för KLYS brev till socialförsäkringsutredningen (som skickats dagen innan), men man tog också upp möjliga vägar att göra kulturen mer angelägen i politiken.

"KLYS vision är ett Sverige där hela samhället genomsyras av konst och kultur."

Vi på KLYS är mycket nöjda med kvällen och tackar kulturutskottet för bra samtal! Vi räknar också med att det kommer fler tillfällen för KLYS att framföra våra synpunkter och att få komma med konkreta förslag om hur man kan förbättra de yrkesverksamma kulturskaparnas villkor. Vi ses i Almedalen!

Social trygghet för kulturskapare = en självständig konstnärskår och en friare konst

I debatten höjs fler och fler röster i protest mot den ökade sociala otryggheten bland frilansare och så kallade kombinatörer, d v s de som jobbar växelvis som företagare och anställda. Man talar om ett växande ”prekariat” och en ”otrygghetsrevolution”. Bland yrkesverksamma kulturskapare har problemen i förhållande till de sociala trygghetssystemen funnits länge och frågan är ständigt prioriterad för KLYS. Men det är inte lätt att få till stånd förändringar i generella välfärdssystem.

Sedan några år tillbaka finns det dock möjlighet att faktiskt påverka den aktuella situationen och skapa bättre trygghet för den växande grupp på arbetsmarknaden som byter jobb ofta och som försörjer sig både som egenföretagare och arbetstagare. Vill man ha en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden måste den också åtföljas av social trygghet för de som förväntas vara flexibla. 2010 tillsattes den pågående parlamentariskt tillsatta socialförsäkringsutredningen, som har i uppdrag att se över socialförsäkringssystemet och föreslå förändringar i det. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 31 januari 2015 och har därför fortfarande tid på sig att föreslå lagstiftningsåtgärder som kan lösa dessa problem.

KLYS har på olika sätt försökt påverka utredningens inriktning sen den tillsattes, men inte fått något tydligt gehör för våra synpunkter. Vi skriver därför idag ett brev till socialförsäkringsutredningens ledamöter, där vi vädjar till dem att ta sig an frågeställningen. I brevet föreslår KLYS också en rad konkreta åtgärder till förändringar. Vi publicerar brevet här:

Till Socialförsäkringsutredningen 

Lös problemen i trygghetssystemen för yrkesverksamma kulturskapare och andra frilansare på arbetsmarknaden

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – är kulturskaparnas samarbetsorganisation när det gäller gemensamma frågor som kulturpolitik, upphovsrätt, trygghetssystem och skatter. Genom våra 15 medlemsorganisationer företräder KLYS ca 30.000 enskilda konstnärligt yrkesverksamma såsom bildkonstnärer, musikskapare, författare, journalister, musiker, dansare, skådespelare och regissörer.

Ett av KLYS övergripande mål är att förbättra de ekonomiska och sociala villkoren för yrkesverksamma kulturskapare samt att ge dem bättre förutsättningar att kunna leva av sin konst. En viktig del i detta arbete är att verka för bättre social trygghet åt konstnärer genom t ex rimliga sjukförsäkringar, pensioner och arbetslöshetsförsäkringar för dessa yrkesgrupper.

KLYS har vid ett tillfälle träffat socialförsäkringens f d huvudsekreterare Irene Wennemo för att beskriva kulturskaparnas problem i förhållande till socialförsäkringssystemet. Vi uppmanade då utredningen att ta sig an dessa frågor, som måste anses ligga inom ramen för utredningens uppdrag. När utredningen under förra året bytte huvudsekreterare försökte KLYS vid upprepade tillfällen att få till stånd ett nytt möte med utredningen, utan framgång.

Mot denna bakgrund vänder vi oss nu i istället i brevform till utredningens ledamöter för att framföra följande.

Det är ingen rättighet att få försörja sig på ett konstnärligt yrke. Musiker, författare och andra kulturskapare ska inte ha några särskilda förmåner i det allmänna välfärdssystemet. Men de måste få en rättvis möjlighet att utnyttja de socialförsäkringar som de är med och finansierar.

Det är nu ett knappt år kvar tills socialförsäkringsutredningen ska presentera sitt slutbetänkande. Det finns därför fortfarande tid att inom ramen för utredningen lösa de problem som fler och fler på den allt rörligare arbetsmarknaden står inför. Enligt en rapport från statliga Konstnärsnämnden jobbar yrkesverksamma kulturskapare mer, frilansar mer, är oftare egna företagare, har högre utbildning, sjukskriver sig mindre och har ett lägre uttag av sjukförsäkringen och föräldrapenningen än genomsnittssvensken. Kulturskapare är nettoinbetalare till sjukförsäkringen eftersom de ofta nekas sjuk- och föräldrapenning, inte för att de saknar arbete och inkomst, utan för att reglerna inte fungerar på en typisk konstnärlig verksamhet.

Regeringen tycks inte vilja lösa situationen trots att de berör allt fler och större yrkesgrupper i samhället. I en rapport som TCO nyligen presenterade sägs att några hundratusen personer skulle beröras av förbättrade villkor för människor med arbetsförhållanden liknande de som utmärker kulturskaparnas, en kombination av korta anställningar, uppdrag och eget företagande.  Endast 35 % av kulturskaparna har fasta heltidsjobb. En tredjedel av konstnärerna uppger att de haft minst sex arbets- eller uppdragsgivare för sitt konstnärliga arbete.

KLYS förespråkar ett moderniserat system som skulle ge kulturskapare bättre social trygghet, men också göra det lättare för entreprenörer och andra småföretagare att utveckla en affärsidé.

Vi sammanfattar här våra huvudförslag till åtgärder för att uppnå detta;

1. Anpassa beräkningsgrunderna för SGI (sjukpenninggrundande inkomst) till konstnärlig verksamhet och lös de problem som s k kombinatörer har, alltså de som jobbar växelvis som företagare och anställda.

           
           2. Öka Försäkringskassans kunskap och förståelse för yrkesverksamma kulturskapare genom en specialiserad handläggning efter modell Arbetsförmedlingen Kultur Media.

    
     3. Tidigare inkomster och anställningar som varat kortare tid än 6 månader måste kunna räknas in vid beräkning av SGI.  

      4. A-kassereglerna måste ge utrymme för en begränsad konstnärlig verksamhet som företagare och omforma deltidsreglerna så att de inte slår mot frilansare med många korta anställningar.

Från riksdag och regering brukar vi höra att man inte vill skapa särskilda regler för olika särintressen. Det duger inte som förklaring till varför man väljer att bortse från den uppenbara orättvisa som drabbar kulturskapare. Man talar om att arbetslinjen nu gäller även kulturskapare, men gör inte de grundläggande förändringar som behövs för att arbetsmarknaden och de sociala trygghetssystemen ska fungera även för oss.

Socialförsäkringsutredningen är inte komplett om de kulturella och kreativa näringarna utelämnas. Vi vädjar därför till utredningen att inom ramen för sitt uppdrag föreslå reformer i den riktning som KLYS anger ovan. Vi utvecklar gärna våra tankar och förslag vid ett möte med er.

Mats Söderlund,

Författare, poet och ordförande KLYS