Social trygghet för kulturskapare = en självständig konstnärskår och en friare konst

I debatten höjs fler och fler röster i protest mot den ökade sociala otryggheten bland frilansare och så kallade kombinatörer, d v s de som jobbar växelvis som företagare och anställda. Man talar om ett växande ”prekariat” och en ”otrygghetsrevolution”. Bland yrkesverksamma kulturskapare har problemen i förhållande till de sociala trygghetssystemen funnits länge och frågan är ständigt prioriterad för KLYS. Men det är inte lätt att få till stånd förändringar i generella välfärdssystem.

Sedan några år tillbaka finns det dock möjlighet att faktiskt påverka den aktuella situationen och skapa bättre trygghet för den växande grupp på arbetsmarknaden som byter jobb ofta och som försörjer sig både som egenföretagare och arbetstagare. Vill man ha en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden måste den också åtföljas av social trygghet för de som förväntas vara flexibla. 2010 tillsattes den pågående parlamentariskt tillsatta socialförsäkringsutredningen, som har i uppdrag att se över socialförsäkringssystemet och föreslå förändringar i det. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 31 januari 2015 och har därför fortfarande tid på sig att föreslå lagstiftningsåtgärder som kan lösa dessa problem.

KLYS har på olika sätt försökt påverka utredningens inriktning sen den tillsattes, men inte fått något tydligt gehör för våra synpunkter. Vi skriver därför idag ett brev till socialförsäkringsutredningens ledamöter, där vi vädjar till dem att ta sig an frågeställningen. I brevet föreslår KLYS också en rad konkreta åtgärder till förändringar. Vi publicerar brevet här:

Till Socialförsäkringsutredningen 

Lös problemen i trygghetssystemen för yrkesverksamma kulturskapare och andra frilansare på arbetsmarknaden

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – är kulturskaparnas samarbetsorganisation när det gäller gemensamma frågor som kulturpolitik, upphovsrätt, trygghetssystem och skatter. Genom våra 15 medlemsorganisationer företräder KLYS ca 30.000 enskilda konstnärligt yrkesverksamma såsom bildkonstnärer, musikskapare, författare, journalister, musiker, dansare, skådespelare och regissörer.

Ett av KLYS övergripande mål är att förbättra de ekonomiska och sociala villkoren för yrkesverksamma kulturskapare samt att ge dem bättre förutsättningar att kunna leva av sin konst. En viktig del i detta arbete är att verka för bättre social trygghet åt konstnärer genom t ex rimliga sjukförsäkringar, pensioner och arbetslöshetsförsäkringar för dessa yrkesgrupper.

KLYS har vid ett tillfälle träffat socialförsäkringens f d huvudsekreterare Irene Wennemo för att beskriva kulturskaparnas problem i förhållande till socialförsäkringssystemet. Vi uppmanade då utredningen att ta sig an dessa frågor, som måste anses ligga inom ramen för utredningens uppdrag. När utredningen under förra året bytte huvudsekreterare försökte KLYS vid upprepade tillfällen att få till stånd ett nytt möte med utredningen, utan framgång.

Mot denna bakgrund vänder vi oss nu i istället i brevform till utredningens ledamöter för att framföra följande.

Det är ingen rättighet att få försörja sig på ett konstnärligt yrke. Musiker, författare och andra kulturskapare ska inte ha några särskilda förmåner i det allmänna välfärdssystemet. Men de måste få en rättvis möjlighet att utnyttja de socialförsäkringar som de är med och finansierar.

Det är nu ett knappt år kvar tills socialförsäkringsutredningen ska presentera sitt slutbetänkande. Det finns därför fortfarande tid att inom ramen för utredningen lösa de problem som fler och fler på den allt rörligare arbetsmarknaden står inför. Enligt en rapport från statliga Konstnärsnämnden jobbar yrkesverksamma kulturskapare mer, frilansar mer, är oftare egna företagare, har högre utbildning, sjukskriver sig mindre och har ett lägre uttag av sjukförsäkringen och föräldrapenningen än genomsnittssvensken. Kulturskapare är nettoinbetalare till sjukförsäkringen eftersom de ofta nekas sjuk- och föräldrapenning, inte för att de saknar arbete och inkomst, utan för att reglerna inte fungerar på en typisk konstnärlig verksamhet.

Regeringen tycks inte vilja lösa situationen trots att de berör allt fler och större yrkesgrupper i samhället. I en rapport som TCO nyligen presenterade sägs att några hundratusen personer skulle beröras av förbättrade villkor för människor med arbetsförhållanden liknande de som utmärker kulturskaparnas, en kombination av korta anställningar, uppdrag och eget företagande.  Endast 35 % av kulturskaparna har fasta heltidsjobb. En tredjedel av konstnärerna uppger att de haft minst sex arbets- eller uppdragsgivare för sitt konstnärliga arbete.

KLYS förespråkar ett moderniserat system som skulle ge kulturskapare bättre social trygghet, men också göra det lättare för entreprenörer och andra småföretagare att utveckla en affärsidé.

Vi sammanfattar här våra huvudförslag till åtgärder för att uppnå detta;

1. Anpassa beräkningsgrunderna för SGI (sjukpenninggrundande inkomst) till konstnärlig verksamhet och lös de problem som s k kombinatörer har, alltså de som jobbar växelvis som företagare och anställda.

           
           2. Öka Försäkringskassans kunskap och förståelse för yrkesverksamma kulturskapare genom en specialiserad handläggning efter modell Arbetsförmedlingen Kultur Media.

    
     3. Tidigare inkomster och anställningar som varat kortare tid än 6 månader måste kunna räknas in vid beräkning av SGI.  

      4. A-kassereglerna måste ge utrymme för en begränsad konstnärlig verksamhet som företagare och omforma deltidsreglerna så att de inte slår mot frilansare med många korta anställningar.

Från riksdag och regering brukar vi höra att man inte vill skapa särskilda regler för olika särintressen. Det duger inte som förklaring till varför man väljer att bortse från den uppenbara orättvisa som drabbar kulturskapare. Man talar om att arbetslinjen nu gäller även kulturskapare, men gör inte de grundläggande förändringar som behövs för att arbetsmarknaden och de sociala trygghetssystemen ska fungera även för oss.

Socialförsäkringsutredningen är inte komplett om de kulturella och kreativa näringarna utelämnas. Vi vädjar därför till utredningen att inom ramen för sitt uppdrag föreslå reformer i den riktning som KLYS anger ovan. Vi utvecklar gärna våra tankar och förslag vid ett möte med er.

Mats Söderlund,

Författare, poet och ordförande KLYS