Kulturen på nätet

Kvällens kulturdebatt på Kulturhuset har temat Vem äger konsten? – om digitalisering, tillgänglighet och upphovsrätt. Dessa är frågor som KLYS har högt upp på sin agenda, såväl inom ramen för KLYS upphovsrättsliga arbete, som i arbetet i nätverket Kulturskaparna.

Digitaliseringen och internets utveckling innebär att nya interaktiva och experimentella konstformer har kunnat växa fram. Den tekniska utvecklingen innebär också fantastiska möjligheter för konst och kultur att spridas mellan människor. Idag använder kulturskapare aktivt internet för att nå ut med sin konst till en publik. Tillgängligheten till kultur har ökat och därmed också möjligheterna för människor att uppleva och ta del av konst och kultur.

KLYS ser positivt på den här utvecklingen och välkomnar nya nättjänster och affärsmodeller som är anpassade till den moderna tekniken. Vi menar att det ska vara enkelt och ekonomiskt överkomligt att använda kultur på nätet, men att det måste ske på ett sätt som gör att kulturskapare får rimlig ersättning för sitt arbete.

Vi vill att affärsmodeller och tjänster på nätet som sörjer för återväxten av konst och kultur främjas. Allmänheten måste ges möjlighet att ta del av ett hållbart och långsiktigt skapande. Det måste ges utrymme för det kvalitativa, nya och experimentella, så att nätet inte bara erbjuder en masspublicering av en liten bästsäljarlista, som vi ser tendenser till på internet idag. Som motvikt till denna utveckling bör public service-verksamhet på internet främjas.

En maktförskjutning har skett i samband med den digitala utvecklingen, från de som skapar och producerar innehåll till de som distribuerar innehåll, såsom internetoperatörer och andra stora nätaktörer som Google, Youtube och Facebook. Denna förskjutning påverkar också de upphovsrättsliga styrkeförhållandena på nätet och får konsekvenser för mångfald, kvalitet och konstnärlig frihet.

Olika distributörer och internetbolag använder den digitala tekniken för att utnyttja attraktivt medieinnehåll, det vill säga resultaten av kulturskapares arbete. Denna ”snålskjuts” på det värde som skapats eller finansierats av andra, är orimlig och innebär att den upphovsrättsliga näringskedjan bryts. Även om priset för att distribuera film, musik, böcker m m sjunkit kraftigt har de fasta kostnaderna för själva skapandet inte förändrats särskilt mycket. Om kulturskaparna inte får betalt kommer det på sikt att leda till att det inte skapas ny kvalitativ konst och kultur.

Användningen av kultur på nätet ökar alltså i snabb takt utan att intäkterna till kulturskaparna hänger med i tillräcklig utsträckning. Många kulturskapare har svårt att försörja sig trots att deras verk är populära. Det är därför rimligt att kultursektorn ges ekonomiska förutsättningar att växa i takt med denna ökade kulturanvändning.

KLYS menar att en sund och balanserad marknad behöver växa fram som kan erbjuda mångfald, nyskapande och kvalitet. Men en sådan marknad förutsätter att alla nätaktörer tar ansvar för och betalar för innehållet, samtidigt som alla berättigade också ska kunna tillgodogöra sig de intäkter som genereras, inte minst de som skapar innehållet i de tjänster som erbjuds på internet.

Vi eftersträvar därför ett fungerande upphovsrättsligt ekosystem där alla aktörer, såväl kulturskapare, producenter, bredbandsbolag och distributörer, får sin näring och kan fortsätta utvecklas och växa. För att uppnå ett sådant system krävs lagstiftningsåtgärder som kan bidra till en bättre balans på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden och jämna ut styrkeförhållandena på nätet. Vidare behövs väl fungerande "återföringsmekanismer" till de som skapar innehållet i form av avtalslicenser, ersättningsordningar såsom privatkopieringsersättningen och royaltysystem m m.

KLYS vill se en upphovsrätt som står på de enskilda kulturskaparnas sida och ger dem möjlighet att leva av sitt arbete, såväl i den analoga, som den digitala världen. Den enskilde kulturskaparen måste bättre kunna tillgodogöra sig sin upphovsrätt och själv få njuta frukterna av sitt arbete. En sådan upphovsrätt ger kulturskapare frihet och självständighet, vilket är viktigt inte minst för yttrandefriheten.

En bättre balans på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden skulle också öka upphovsrättens legitimitet och motverka inlåsning av rättigheter, det vill säga att producenter eller andra motparter köper på sig rättigheter som de inte behöver vilket leder till att allmänheten går miste om att ta del av konstnärliga verk och prestationer.

För att skapa en bättre balans på avtalsmarknaden krävs en förstärkning av kulturskaparens ställning som avtalsslutande part. KLYS har därför tagit fram en rad förslag till förändringar i 3 kapitlet upphovsrättslagen och ett förslag till en lagstadgad förhandlingsordning, som ger kulturskaparnas organisationer rätt att förhandla om kollektiva avtal på upphovsrättens område. 

En sådan förstärkning är också nödvändig för att utvecklingen av det s k avtalslicenssystemet i enlighet med de nya regler som trädde i kraft den 1 november 2013 ska ha ett värde för de enskilda kulturskaparna. Om kulturskaparna inte kan få till stånd rimliga avtal redan när de träffar avtal i ett första skede kommer de heller inte att få någon rimlig utdelning genom de nya avtalslicensordningarna.

Hör gärna av dig till oss på KLYS kansli om du vill ta del av detaljerna i dessa förslag! Redan ikväll kan du dock få veta mer då KLYS deltar i upphovsrättsdebatten på Kulturhuset genom vår arbetsutskottsledamot Susin Lindblom, författare och jurist samt förbundsdirektör i KLYS medlem Sveriges Dramatikerförbund.